5.11 Tactical Rush 24 Ryggsäck

Jag skyller på Ghost Recon Wildlands. Det är enklast så och det är korrekt. Det spelet är en av anledningarna till att mitt klädförråd har så mycket 5.11 i sig och som mycket annat började det med en Cosplay.  Sommaren 2016 bestämde jag mig för att jag skulle cosplaya en operatör från spelet och valde ut personen jag trodde skulle bli enklast. Tji fick jag; operatören i fråga hade en väldigt unik skjorta från UA som tog evigheter att hitta varpå jag var tvungen att göra om hela outfiten men nu undrar ni säkert, vad har allt detta att göra med en ryggsäck?

Jo, sent 2016 var min nya outfit klar och snart började jag använda byxorna och skjortan i både sociala sammanhang, airsoft samt när jag var ute och fotograferade. De var snygga, bekväma och mångsidiga. Det fanns bara en hake. Ryggsäcken. Jag hade köpt en lagom ful kinaryggsäck som visserligen var lik den ryggsäck som bars i spelet men den var inte bekväm och när den till slut gjorde det som alla saker från Kina gör så stod jag där utan Ryggsäck. Således behövde jag något som dels kunde fungera till cosplayen men som också var funkis för i princip alla andra syften också.

Att min blick då föll på 5.11 Rush 24 är kanske inte så konstigt. 12:an var lite för liten för mina syften och 72:an för stor – jag ägnar mig sällan åt att vara ute flera dagar i skogen eller längre resor där jag bär med mig allt på ryggen så något så stort behövde jag inte.
Den här recensionen är lite annorlunda för jag kommer inte tala om en produkt jag testat under en kortare tid; jag kommer tala om en viktig del av min vardag under de tre senaste åren och den är utan tvekan en av de bättre investeringar jag har gjort. Trots sin ålder så märks det knappt av på ryggsäcken, den har gjort alltifrån att bära fotoutrustning, hängt med under airsoftspel, varit det jag burit hem mat i efter att plastpåseskatten började gälla och i princip allt däremellan. Har jag åkt någonstans har den följt med, har jag haft minsta behov att bära något mellanstort har den fått jobbet att göra det.

Dessutom verkar den ha en enastående talang att klara sig oavsett vad. Jag tar inte riktigt hand om mina saker och med det menar jag att om den här väskan kommer hem genomvåt efter en snöstorm så packar jag bara ur det någorlunda torra innehållet och låter den torka mot hallväggen. Nästa dag står den där torr och redo att användas igen. Jag råkade till och med spilla ut en förpackning av min pappas berömda köttfärssås i den tack vare en trasig förpackning vid ett tillfälle; jag behövde bara spola ut insidan med dushslangen och kunde nästa dag använda den som vanligt, den luktade inte ens köttfärssås efteråt. Det enda jag kan se har påverkats överhuvudtaget verkar vara lite missfärgningar på botten av ryggsäcken.

Det viktigaste är också det mest grundläggande. Väskans remmar är vadderade och gör den mycket bekväm att bära. Jag har aldrig varit med om att väskan skaver på något sätt, ens när man fyllt den till bredden. Även om själva tyngden kan besvära så skapar det inte samma problem under längre perioder som ryggsäckarna jag hade innan. Skillnaden är mycket tydlig när jag jämför med min vanliga fotoryggsäck som inte alls har samma komfort. Att ställa in remmarna så att ryggsäcken sitter ordentligt är mycket enkelt och kan göras när du bär den förutsatt att den inte är för tungt packad.

Dragkedjorna har öglor vilket underlättar både att hitta dem samt att använda dem. Man tror inte att det ska spela så stor roll men det är trevligt när det är dåligt ljus och man får känna sig fram eller då man packat ryggsäcken alltför full och de kan bli lite svårt att dra igen den. Dessa öglor är också det första som går sönder men det krävs fortfarande en hel del innan det händer. Jag har förlorat två och båda gångerna var det på grund av att jag höll upp hela ryggsäckens vikt – med packning – i en ögla för att jag inte ville stanna upp utan fortsätta gå medans jag tog ut saker ur väskan.
Själva ryggsäcken är en intressant kombination av rigid och flexibel; att bära maxkapacitet är sällan knepigare än att bära den med enbart ett fåtal saker i. Den består av ett stort utrymme; själva ”säcken”, en mindre ytterficka samt två små yttre fickor högst upp på ryggsäcken samt ett mycket litet utrymme precis under ryggsäckens handtag. Utöver detta har samtliga dessa fickor fack inuti för att underlätta ytterligare organisation.

Av alla ryggsäckens fickor så uppskattar jag nog bäst de två små på ovansidan mest; där har jag verktyg och sjukvårdsartiklar. Att alltid ha med sig detta har varit ovärderligt, alltifrån att kunna lämna över en näsduk till någon som fått näsblod, plåstra om ett sår eller erbjuda ett verktyg till någon som har problem att få upp en förpackning.
Ryggsäcken är således enkel att organisera; framför allt om du vet att du kommer bära med dig vissa saker hela tiden och det är för den sortens personer jag främst rekommenderar den. Att veta att ”i den här fickan finns det här” ger en inre frid att veta att du alltid har med sig det nödvändiga.

Skulle du inte vara nöjd med de fickor som erbjuds så har ryggsäcken ett MOLLE System som enkelt tillåter dig att fästa fickor utanpå även om jag själv inte utnyttjar detta. Skulle det inte räcka med små fickor kan du med remmarna fästa någon av de andra delarna av ”Tier” systemet på väskan – eller varför inte fästa 24:an på en av de större ryggsäckarna. Vill man inte bära en Rush MOAB på Framsidan kan denna enkelt fästas på ryggsäcken vilket är mycket praktiskt.

Slutligen så finns det även två kardborreband på ryggsäcken, båda avsedda för att fästa patchar. Som alltid ger detta stor frihet att uttrycka sig med sitt val av märke –  att inte ha ett är ofta lika mycket ett budskap. Gråa Män kommer fnysa om ”Shoot me first” utrustning men så länge situationen inte är mer krävande än en längre vandring eller en promenad på stan lär sådant inte spela mycket roll alls.
Jag kan inte annat än rekommendera den här ryggsäcken och det är nog inte så konstigt att 5.11 Tactical valt att släppa en uppdaterad version snarare än att försöka ändra på något som redan fungerar så bra. Jag anser fortfarande att den här ryggsäcken är en av de bästa investeringar jag har gjort i mitt liv och den fortsätter vara en trogen följeslagare.

Den är bekväm, rymlig och bär nästan allt jag behöver bära med mig. Mer än så kan jag inte bära av en ryggsäck och det faktum att den fortfarande hänger med utan att ha gått sönder är betydligt bättre än någon ryggsäck jag haft hittills och skulle jag utöka samlingen med en större eller mindre ryggsäck skulle jag absolut titta på någon av Rush-Ryggorna igen.