Denna recension gäller för alla varianter av JG T3 Serien förutom de korta MC-51:orna. Vänligen notera att tillbehören på bilden inte ingår.

Det sägs att det första nybörjare får höra när de kommer till sporten är ”Spela inte Sniper” och ”Är du över 18 år?”. Båda dessa saker är mycket bra för nybörjare att få höra, framför allt det förstnämnda – det sistnämnda är ett lagligt krav. När jag spelade mitt första airsoftspel hade jag dock inte hört det rådet och det hade antagligen med att det var innan Kinaklonernas intåg och innan du kunde få ett ”prickskyttegevär” i form av en well för någon tusenlapp.

Vad jag dock hade var en G3:a. En underbar, krånglande, helt fantastisk, knappt fungerande G3a. Idag hade det varit omöjligt att få den såld. Då köptes den för drygt tvåtusen plus magasin och väst och det ansågs billigt. Det är något med ens första bössor; det går inte att förneka och även om jag sålde av den här så fort jag kunde så har förkärleken för vapnet funnits kvar hos mig ett bra tag. Jag har haft några G3:or genom åren och varje gång jag håller så är minnesbilden av den första bekräftade utskjutningen av en motståndare inte långt borta.

När det kommer till Airsoft är dessvärre utbudet på G3:or lite begränsat. Classic Army har gjort en version som det är svårt att tala positivt om; ska du ha den är det för metallkroppen. JG och TM har båda gjort bra och dugliga vapen, men de är i plast vilket somliga har en avsky för. Sedan har en oskyr tillverkar tillverkat en G3 som bokstavligen är i helmetall, även delar som inte borde vara det. Kul som kuriosa, men svår att få tag i numera.

Så vi ska ta en titt på JGs G3, den nya varianten med deras egna trades på kroppen och utan knarr; vilket får anses vara den mest prisvärda G3:an på marknaden just nu. Du kan få förvänta dig att betala allt mellan 1300 kr till 1800 kr för en sådan här, och kan du tåla plasten är det väl värda pengar – och tål du inte plast men gillar bössan kanske du borde göra ett undantag.

JG har på senare år bättrat på plasten på sina vapen, och G3:an är inte ett undantag. Antalet platser där du kan få vapnet att knarra är på sin höjd en eller två, och det är om du har otur. Kolvarna känns mycket solida och de delar som är i metall är trovärdiga och hållbara – kanske lite väl så om du avser kapa frontsikte för att imitera Hemvärnsbertil.

Bössan kommer JG troget i femtioelva olika varianter med tre olika kolvar; Fällkolv och skjutkolv – dock enbart för RAS och SG handguards eller den klassiska slimmade A3 handguarden som kommer med en standard G3 Fullkolv. Somliga har även kolv och pistolgrepp (samt A3 handguard i det fallet) målade grönt. Oavsett vad du ska ha den till så finns det tillbehör för samtliga ändamål och du kan alltid byta eller köpa någon av de andra delarna. Tillbehören faller lite efter smak och tycke – ta det du tycker är snyggt – men i fallet med RAS:et känner jag att en poäng behöver göras. Med Fällkolv och RAS är du beroende av det smått överdimensionerade frontgreppet för att hålla ditt batteri. Det är en smart lösning, men den lider av att frontgreppet inte sitter fast ordentligt – något som kan vara ett problem med railen snarare än frontgreppet; för på min MC-51 sitter den som smäck.

Kort sagt så finns alla alternativ från Svensk soldat från sjuttiotalet, rebell, norsk skarpskytt eller helt enkelt bara något riktigt trevligt; för det är hur jag skulle sammanfatta den här bössan. Internt så går den som alla TM Kloner av JG; stabilt med en utgångshastighet på runt 110-115 m/s och den långa pipan gör den som klippt och skuren för utomhusspel – du kan trimma ner och använda för CQB, men varför du skulle vilja göra det kan jag inte förstå.

För att återgå till min inledning så är det här det vapen du borde köpa om du är nyfiken på rollen som skarpskytt. Du kommer ha mycket roligare med den här här och skjuta ungefär lika långt. Dessutom finns det någonting väldigt respektingivande hos en G3:a som råkar ha ett rejält kikarsikte. Det är inte att säga att det är bössans enda roll, faktum är att att den passar för i princip alla situationer där du inte förväntas ta dig runt ett hörn snabbt och effektivt.

I slutändan så är det dock en smaksak, och där kan enbart du göra valet. G3:an är ett minst lika dugligt val i prisklassen som de flesta andra gevär med likartad utgångshastighet och piplängd. Det är synd att ingen Kinatillverkare (Lyssnar ni, CYMA?) valt att göra en G3:a i metall ännu, men om vi har riktigt tur kanske en sådan kommer så småningom.

Fram tills dess har vi den här; och det är faktiskt inte fy skam.